Den text som någon annan än jag borde skriva.

Orden om mig själv. Men nåväl, jag gör ett försök. Håller det torrt så kan det funka. Skribent sedan femtio år tillbaks. Journalist, copywriter, byråledare, författare, även bokförläggare men det sista är inget jag någonsin kallade mig. Tidigt på barrikaden på Arbmans under upplyste despoten Leon Nordin. Murbräcka när den kreativa revolutionen svepte in och bort de affärsprinciper som gjort reklam till stapelvara till kilopris. Sedan en av de tidiga med att starta eget; först Falk&Partners, sedan Falk& Pihl som var den första byrån som DDB valde när Skandinavien blev aktuellt. Till sist OCH den lilla byrån som gjorde revolt på revolten. Eller snarare moderniserade den. Efter historiska Butlers Kokbok blev jag även delaktig i starten av Bokförlaget Atlantis. Senare även i Stiftelsen Skota Hem (segling för handikappade). Ordförande i Sveriges nystartade Reklamförbund 86-88. Ordförande i guldäggsjuryn, vinnare av otaliga ägg i alla valörer. Författare till ett femtontal böcker. Ord till Salu blev sin tids kultbok. Går inte längre att uppbringa. Sedan Skrivbok, Slutsålt och andra, alla om kommunikation. Plus ytterligare några kokböcker som Skogens Skafferi. Skrev under flera år mer än två hundra inlägg i bloggen Bara Ord på http://www.larsfalk.se men tappade orken. Och kontroll över tekniken (vägrar förstå den). Nu mogen att vässa stridsyxan igen även om jag hellre sårar lite än slår ihjäl. Men som reklamen, branschen och inte minst reklamens roll i de nya medielandskapet utvecklar sig får man inte hålla tyst. Inte om man har lätt för att skriva. Det här tog väl en kvart.

Jag kommer att skriva när andan faller på, när jag har något att säga men jag kommer att tjata om att ingenting vore bättre för någon än att reklamen än en gång tar fram det bästa den har. Den kreativitet som mångdubblar värdet på investeringen, gör reklam till en uthärdlig vardagsvara i en värld där media är på väg att erbjuda den som betalar (reklam) världen sin sanning. Och inte minst är bland det roligaste, på alla sätt mest givande man kan ägna sig åt. Om man har gåvan, vilket många har men missar eftersom drömmen om en plats i media så lätt landar där reklamen inte syns men ändå styr det mesta. Bättre då att stå Öga mot Öga (för övrigt titeln på en bok om den kreativa revolutionen som jag var med och tog fram för några år sedan) med den man möter och vill tala med.